fredag 23 augusti 2019

Mormonska familjeträd

Hej på dig

Nu har vi tittat på kyrkböckerna via Riksarkivet och vi har sett hur man hantera uppgifter via Gramps. Nu är det dag att titta på webbaserade program. Dessa funkar ungefär som Gramps och är ett annat sätt att hålla ordning på släkten.
Fördelen är dock att man kan byta data med alla andra användare på samma ställe. Genom att koppla samman ditt  släktträd med någon annans kan du få ett träd som sväller ut och bli gigantiskt. Du kan t.ex finna att din farfars bror är morfars syssling till någon som också matat in sitt träd i programmet. Då kan du även få den speciella grenen

Detta kan vara en fördel men också en gigantisk nackdel. I dessa program är det livsviktigt att man använder sig av källkontroll, inte bara sin egna men framför allt andras. Annars kan du få betala flera hundra kronor i månaden för ett felaktigt träd som påstår att din anfader är Emund den Slemme som var kung i Sverige 1050 - 1060. Du betalar dyra pengar för ett fejkat träd utan substans.
Detta kan inte påpekas alltför många gånger. Innan du ympar dina kvistar på någon annans träd så kolla både en och två gånger och acceptera aldrig något som inte har källa. Och kolla även källorna. Och tänk på att du själv ska ha med källorna.

Så långt mina nybakade moralkakor. Vilket program ska man då använda? 
Jag har hittat ett enda program som är gratis. Det heter FamilySearch och drivs av Mormonkyrkan. ( Mer formellt kallad: The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints ). Inom denna kyrka tror man, att ens förfäder kan bli retroaktivt frälsta. Därför är det viktigt för medlemmarna att hålla kolla på familjen och då speciellt de som har dött. Genom att bidra till deras databas så hjälper du kyrkan att hitta avlägsna släktingar i historien. Och har du ingen emot detta så är FamilySearch ett utmärkt program.
Nu ska sägas med en gång att programmet är en sällsam mix av stor användarvänlighet och lika stor rörighet. Men jag tänkte guida dig igenom de enklaste funktionerna så att du kan hitta rätt på basal nivå.

Det första som händer är att du ombeds att skapa ett fritt konto och i detta fall så är det verkligen gratis. Jag har inte hittat några dolda kostnader. Du skriver in dina uppgifter och sedan får du ett mejl för att bekräfta din ansökan. Efter detta börjar programmet att fråga dig om dina anor: Far & Mor, Mormor & Farfar och så vidare. Fyller du bara i alla uppgifter ska det inte vara något problem.
Fyll i de uppgifter du har: Namn och födelsedag och var personen föddes. Du måste också kryssa för om personen lever eller är död. Det är nämligen bara avlidna personer som visas på sajten.
Klicka sedan på Next. Nu kommer programmet att leta igenom sin databas för att se om det finns existerande post att koppla ihop dig med. Som jag sa tidigare. Här måste man vara extremt noggrann.
Sedan är det bara att lägga in personen i ditt träd och på så sätt kan du låta trädet växa.

Att mata in är lätt. Att ändra är däremot knepigare. Att hitta platsen för redigering är inte det enklaste. Men gör så här: Klicka på Family Tree för att komma till ditt träd. Klicka nu på den person du vill redigera. Det kommer upp en liten ruta där du väljer Person. Som andra rubrik står det Vitals. Det är platsen för vital information. Här kan du ändra och lägga till.
Hoppas detta ska räcka så att du kan börja med Family Search

Därmed har vi nått fram till det formella slutet av den första delen i min serie. Det kommer mer senare men vill du läsa vidare så finns det en guide som är mer innehållsrik. Den heter Släktforskning för noviser och är såväl djupare som bredare. Läs den gärna.

torsdag 22 augusti 2019

Ordning, Reda & Gramps

Hej igen

Ja! Det blev ju lite rumphugget i senaste inlägget. Vi lyckades inte spåra vidare men så är det när man släktforskar. Man lämnar efter sig en massa lösa trådar vilka man får nysta upp vid ett senare tillfälle. När ens egna kunskaper blivit större eller när man hittar vad som gått fel i kyrkböckerna. Och fel kan det bli men det tar vi upp i ett senare avsnitt.
Den här gången ska titta på program vilket är avsett att hjälpa oss att hålla ordning på kusiner, bryllingar och andra trasslingar. Det gemensamma namnet för dessa är släktforskningsprogram, vilket kanske inte är så konstigt eftersom det är släktforskning vi sysslar med.
Man brukar skilja mellan fristående och webbaserade program. Till att börja med ska vi titta på ett fristående program kallat Gramps. Men var inte oroliga. Jag har därför inte glömt de webbaserade programmen. Men först Gramps.

Gramps

Gramps är fullständigt gratis. Det är utvecklat av entusiaster och är s.k. Open Source. Det betyder att källkoden är såväl fri som öppen och att vem som helst kan ändra i programmet - så länge man är programmeringskunnig.
Detta är långt från någon fullständig genomgång. Vi ska bara lägga in några enstaka personer för att ge dig en hum om hur det funkar.
Gramps hittar du på https://gramps-project.org/introduction-WP/ och där kan du också ladda hem programmet.
Väl installerat och startat kommer du till en ruta där du kan ange vilket släktträd du vill jobba men. Här ska du nu klicka på Ny och ge trädet ett lämpligt namn. Klicka sedan Ladda släktträd. Detta tar dig till huvudfönstret och det är här vi sakta kan låta trädet växa fram.
Låt oss börja med att mata in tre personer; En huvudperson och hens två föräldrar. Kanske jag ska varna lite - dessa tre är påhittade. Du finner dem inte i någon kyrkbok. Endast i min, alltför livliga, fantasi.

Karl Emanuel Efraimsson

Klicka nu på knappen Personer på höger sida. Du får upp ett nytt fönster som förhoppningsvis är alldeles tomt. Högst upp ser du ett blått +. Klicka här och vi kan knappa in alla lämpliga uppgifter om Karl Emanuel: Hans Titel, Smeknamn, För- och Efternamn. Lek lite med rutorna och skriv in det du har lust med.
Sedan är det dags att titta på en rad på mitten av fönstret. Där står det bl.a. Händelser.  Detta är det som hänt Karl Emanuel genom livet. Klicka som vanlig på + för att få en ruta där vi kan skriva in händelser som Födelse, Giftermål och Död. Giftermål hittar du under rubriken Familj. Skriv in vad du vill här men ...
Glöm inte att det finns en knapp som heter Källciteringar. Här skriver du in var du funnit uppgifterna. Kanhända jag är tjatig men utan källa blir ditt arbete bara tråkigt och jobbigt.
Förhoppningsvis har du fått till en person som, även om han är påhittad, känns  som han funnits. Nu är det dags att ge Kalle några föräldrar. Klicka på Släktskap så får vi återigen ett + att klicka på. Denna gång under föräldrar. Du känner igen fönstret från det att du skrev in Kalle. Skriv in far och mor: Efraim & Olga!
Kalle ska ju inte  var föräldralös.
Vi kan till och med ge Kalle en bror vid namn Urban och vi kan ange att Efraim adopterat detta barn.
Med detta är grunden satt. Nu gäller det bara att bygga vidare. Gramps har den fördelen att det finns en användarhandbok i form av en Wikiwiki. Skulle du undra över något finns förmodligen svaret där.

Så! Nu hoppas jag att du har alla verktyg du behöver för att kunna börja tillverka ett egen släktträd. Men tänk på att detta är bara början. Du kommer förmodligen att råka ut för mängder med problem. "Fader Okänd" eller "Oäkta Barn" är inte ovanligt. "Moder Okänd" är mindre vanligt, men det finns. Vi har redan sett att det är knepigt med kyrkböckerna. Allt stämmer inte. Men hade det inte funnits motstånd hade det heller inte varit kul. Varje gång man gör fel så lär man sig något nytt när man rättar och glädjen i att lösa ett problem kan inte överskattas.

onsdag 21 augusti 2019

Vi ska alla den vägen vandra

Hej igen

Denna gång ska vi börja med att se om dödsdatum för Anna Stina Andersson stämmer. Jag påstod ju att hon dog 7 oktober 1903. Så låt oss kolla.
Det är dags att gå tillbaka till Riksarkivet och den Digitala Forskarsalen. Under Arkiv / Församling skriver vi in socknen Mogata och kommer till den långa listan med olika kyrkböcker på samma sätt som i förra avsnittet. Död och begravning hittar vi under F och det är boken F:1 vi ska öppna.
Nu stöter vi på ett problem. För att kunna läsa F:1 måste du vara registrerad men det är inget krångligt. Under frågor och svar hittar du den information som behövs. Ta en kort paus, skaffa dig ett konto så kan vi fortsätta. Det är gratis.

Nu hoppas jag du vet hur man bläddrar i kyrkböcker så gå till Bild 34 / Sidan 25 så är vi på rätt årtal. Bläddra sedan fram till 7 oktober och leta där. Där står hon avled som fattighjon från Fattigstugan, och hon dog av ålderdomssvaghet samt begrovs 11 oktober. En av dessa anonyma bortglömda kvinnor vars historia inte skrivs. Men låt oss i alla fall se om vi kan hitta någonting mer om henne.

Låt oss titta i Församlingsboken. Eftersom Anna Stina dog 1903 vill vi börja i denna bok. Den kallas för A II a och där är det bok 1 vi vill titta i. Bok 1 täcker 1897 till 1905 och där är gårdar, byar och andra platser uppställda i bokstavsordning. Alltså kan vi hitta Fattigstugan på Bild 110 / Sidan 91 och där överst är Anna Stina inskriven, Frågan är bara hur hon hamnade där? Liten ledtråd får vi i kolumnen Överförd där det står Sid 145. Men på sidan 145 finns hon inte. Där hittar man bara fyra drängar som jobbar på Husby, som var ett säteri i Mogata.

Vi får alltså lämna Anna Stina som exempel. Förmodligen slet hon ut sig som piga och när hon inte kunde arbeta mer så hamnade hon på fattigstugan. Annars kan det vara en lämplig övning att leta igenom Husförhörslängderna och se om hon dyker upp någonstans.

En fråga återstår innan vi byter ämne. Hur visste jag födelse och dödsdatum för Anna Stina. Svaret är att jag använde ett program kallar Sveriges Dödsbok. Du kan hitta det på närmaste bibliotek. Där hittar du alla avlidna personer efter 1860 och så även vår Anna Stina. 

Till nästa gång ska vi gå igenom Gramps. Det är ett program som hjälper dig att hålla ordning på din släkt. Och ja! Det är gratis.

tisdag 20 augusti 2019

Arkiv! Arkiv! Överallt arkiv..

Hej igen!

Nu börjar vi närma oss pudelns kärna. Eller för den delen forskningens mitt. Vi ska gräva ned oss i arkiv och där kan man stanna hur länge som helst. Vi ska snudda vid konsten att läsa kyrkböcker och förhoppningsvis hur man använder dessa. Se bara till att du har gott om tid.
Jag tänker använda mig av ett arbetsexempel. Det är en slumpvis vald kvinna och jag tänker påstå följande om henne: Hon hette Anna Stina Andersdotter. Hon föddes 10 maj 1824 i en socken vid namn Mogata och hon dog ogift i fattigstugan 7 oktober 1903 i samma socken.
Vi är alltså i Söderköping, Östergötland. Som litet kuriosa kan ju nämnas att tecknaren EWK var från samma ort. Så nu vet du det!

Riksarkivet

Nu ska vi även använda Riksarkivet som verktyg. Så se till att surfa dit. Via länken Sök i arkiven kan vi komma vidare till Digitala forskarsalen. Här kommer vi att vara mycket, så det är lika bra att lägga en direktlänk hit.
Till vänster hittar du en ruta som kallas arkiv. Där kan vi skriva in sockennamnet Mogata. Tryck på Sök och då hamnar vi på en sida med förslag på fem olika förslag på arkiv. Som du kanske kommer ihåg så var det Kyrkoarkivet vi var intresserade av, så klicka därför på denna länk.
Nu får vi en mängd av olika kyrkoarkiv att välja mellan, så många att det verkar minst sagt omöjligt att hitta. Men låt oss bara koncentrera oss på det du behöver. Jag tänkte vi skulle börja med att kolla om Anna Stina:s födelsedatum stämmer. Klicka därför på C Födelse och dopböcker. Det är nämligen så käckt ordnat att, oavsett vilka kyrkoböcker du letar i, så ligger födelseböckerna alltid under bokstaven C.

Vi vet att Anna Stina föddes 1824 så därför ska vi klicka på knappen Bild på rad 2 på höger sida. Och vips är vi första sidan i vår första digitaliserade kyrkbok. Det finns pilknappar, på höger och vänster sida, med vilka man kan bläddra. Men just men just Riksarkivet har en väldigt tidsparande finess; En liten vit knapp på vänster sida med ett +. Klicka på detta + och du får mängder av undermenyer. Klicka på Födelse och Dop och här kommer en lista över vilka årtal boken C:2 innehåller.
Klicka därför på årtalet 1824 för att bläddra fram till denna sida.

Du hamnar mitt i födelseboken och prästens prydliga piktur. Den är inte lätt att läsa men fördelen är att ju mer man läser desto lättare blir det. Längre fram ska vi gå igenom den svåra konsten att tyda handstilar men just nu får du bara ha tålamod.

På högersida har prästen präntat 1824 så nu är vi på rätt årtal. Men med hjälp av pilarna på höger och vänster sida kan vi också hitta rätt månad och år. Två klick och där finner vi vår Anna Stina. Det står också prydligt skrivet att hon föddes 10 maj och döptes 13 maj. Sedan blir det lite knepigare.

Men jag tyder det till följande "Föräldrar: Drängen Anders Nilsson och hustrun Maja Stina Bengtsdotter i..." Något som liknar Borksätter. Via en webbplats som heter Bygdeband så hittar jag en samlad bebyggelse som heter Bocksätter. Förmodligen är det denna plats som avses.
Vi får också namnet på Anna Stinas dopvittnen till dessa får vi återkomma senare senare.
Det är viktigare att ange vår källa. Utan källhänvisningar är det omöjligt att jobba. På höger sida hittar du längst ned rubriken Källhänvisning. Klicka på knappen för kopiering och klistra sedan in hänvisningen i  en ordbehandlare. Det bör se ut så här:

Mogata kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00250/C/2 (1762-1833), bildid: C0017043_00145, sida 270

Nu blir det enkelt att hitta sidan igen den dag vi ska studera dopvittnena närmare.

Så långt är allt väl men nu har jag brett ut mig nog för denna gång. I nästa avsnitt ska se om datum stämmer för hennes död. Jag ska också ge tips på hur vi kan följa henne genom livet.
Vi ses

måndag 19 augusti 2019

Gratis är gott

Välkomna tillbaka

Då var det dags att göra ett första praktiskt dyk i kyrkoböcker och folkbokföring för att se vad vi kan finna. Vi ska börja med att leta via ett program som heter Arkiv Digital. Detta är inte gratis men tack vare skattepengar så går det att använda ändå. Om man bara vet var.

På många bibliotek finns det datorer där man kan släktforska. Är man så lyckligt lottad att man bor nära ett Landsarkiv så är detta ännu bättre. Men oftast är det närmre till biblioteket.

På dessa datorer brukar det finnas ett exemplar av Arkiv Digital så logga bara in och klicka sedan på länken märkt "Starta programmet". Nu kommer du till en sida med två stora knappar. På den övre står det "Öppna ny arkivsökning" och på den nedre står det "Öppna ny registersökning". Jag måste medge att det inte är helt simpelt att förstå skillnaden mellan dess knappar. Men enkelt uttryckt så använder du den övre om du vill leta i kyrkböcker och den undre om du vill leta efter personer.

Du kan alltid börja med att leta efter dig själv. Klicka därför "Öppna ny Registersökning". Skriv in ditt namn i rutan under "Enkel sök" och se till att "Registerkälla" står på "Sveriges Befolkning 1985" ( Liten brasklapp: Du måste vara född innan 1985 för att detta ska funka ). Har du ett vanligt namn så lägg till födelsedatum efter namnet typ: Nils Nilsson 1972-01-04. Skulle inte detta räcka till så skriv hela namnet och födelsedatum. Vet du även församling kan detta också skrivas in. Totalt kan det då se ut så här: Otto Lennart Hyland 1919-09-24 Säby.

Nu vet du vet du vad Nisse ( och även Lennart Hyland ) gjorde 1985, om han var gift och om han hade barn. Du kan nu också bläddra dig runt med hjälp av registerkällorna. Då kan t.ex. få reda på vad han gjorde 1950. Förmodligen levde han med sina föräldrar och vips, har vi namn och födelsedatum, för såväl mor som far.

Skriv nu ner alla uppgifter. Antingen på ett papper eller också så har du tagit med din egna dator till biblioteket.
Än så länge räcker det att skriva ned uppgifterna manuellt i t.ex. Word på datorn du har med dig. Men redan nu måste jag poängtera att du bör skriva ned varifrån du fått uppgifterna. Detta kallas källhänvisning och är ett av de viktigaste fundamenten. Förmodligen vill du någon gång i framtiden kunna gå tillbaka i släktträdet för att kolla eller dubbelkolla vad du gjort.
Ingen är perfekt och du kommer förmodligen att göra mängder med fel. ( Om du nu inte är det stora perfekta undantaget förstås. ) För att rätta måste man var felet uppstått och därför måste alltid källa anges.
Sedan är det hyggligt mot andra som forskar om de kan ha nytta av det du gjort och då måste du också dela med dig av källorna.
Har jag poängterat det nog? Bra! Tryck då på knappen märkt " Kopiera" och välj den enklaste källhänvisningen: "Kopiera ren källhänvisning", klistra sedan in det t.ex. i programmet "Anteckningar" och skriv sedan upp resultatet. Förmodligen kommer det bara att stå något som liknar: "Sveriges befolkning 1960 (ArkivDigital)" men just nu så räcker detta.

Grattis! Om du nu skriver ned dig själv och namnet på din mor och far så har du början på ditt släktträd. Som övning kan du ju nu försöka hitta dina föräldrars föräldrar också och sedan har vi bara en generation kvar innan din antavla är klar.

Ytterligare ett litet tips. Vänta med att leta rätt på syskon eller dina föräldrar syskon. Vi ska hantera detta när vi kommer till begreppet Stamtavla men just nu så krånglar det bara till saker och ting.

Men vi har en knapp kvar: Öppna ny Arkivsökning. Därför har vi också något att göra i nästa avsnitt.

söndag 18 augusti 2019

Låt oss fuska

Så!

Välkommen till del 2 av denna serie. Nu börjar vi närma oss mer praktiskt arbete men vi måste ju tyvärr runda de regler jag satt upp. Ni ska snart bli varse!
Vad jag tänkte åstadkomma är att hjälpa er att tillverka något som kallas en "antavla". Det innebär att jag ska visa hur du kan hitta dina föräldrar och i sin tur deras föräldrar och sedan dina far- och morföräldrars föräldrar. Detta blir totalt 15 personer och även om detta inte kan verka mycket så innebär det en hel del arbete. I alla fall, om man inte är van.

Tycker du att Sverige är ett byråkratiskt land så är detta bara en gammal fin tradition. Samhället har alltid velat hålla koll på oss medborgare och de som skulle gör detta var kyrkan. Även om du inte var medlem i Svenska Kyrkan så var det i kyrkböckerna du skrevs in. Här noterades när du föddes och dog, när du gifte dig och även om du flyttade. Det fanns även något kallat husförhörsböcker som var till för att sockenprästen skulle veta om du var läskunnig och ge dig betyg i kristendomskunskap. Dessa bytte senare namn till församlingsböcker.
Alla dessa böcker sparades och förvarades i arkiv och det är i dessa böcker vi kan hitta våra förfäder. Men tack och lov slipper vi rota själva i böckerna. De har blivit fotograferade och det är dessa fotografier vi ska använda. Det är frågan om digitala foton som man nu hittar på internet, då bl.a. i Riksarkivet.

Riksarkivet

Om detta kan man säga mycket. Men läs gärna igenom vad Wikipedia säger om Riksarkivet.
Här ligger alla tänkbara kyrkböcker från 30- till 40-talet och bakåt. Adressen dit är enkel: https://riksarkivet.se/start.
För att använda arkivet så gå bara till Digitala Forskarsalen. Högst upp ser du en rad med länkar men det är bara "Arkiv" och "Person" vi ska använda oss av, just nu. Den första länken leder oss till kyrkoarkiven och i den andra kan vi leta efter enstaka personer. Men ... och här kommer det sorgliga. Just nu är är det begränsat till kyrkböcker och personer före c:a 1940.
Ska vi leta på sådant som finns efter detta och 1980 måste vi tumma på regeln om gratis resurser och använda något som heter Arkiv Digital. Vi fuskar lite och använder oss av de pengar som våra kommunpolitiker avsatt till kulturändamål.
Skattefinansierat är inte "gratis" men vi blir inte fattigare av att använda det.

lördag 17 augusti 2019

Välkomna hit

Hej

Ni som känner mig sedan tidigare vet att mina intressen är många och varierade. Jag rotar lika gärna ned mig i verslära som opera eller konsten att slå knopar.
Men ett intresse som hållit i sig länge är släktforskningen. Jag kan inte förklara varför men att upptäcka att man har en okänd brylling i Chicago fyller mig med en viss lyckokänsla. Eller för den delen känna uppriktig sorg över min gammelfarmor som dog utblottad på fattighuset.
Vilken anledning du har att forska; det vet jag inte käre läsare. Men oavsett varför, så är du välkommen hit.
Dessutom! I tv görs det numer reklam för olika kommersiella aktörer, vilka vill åt dina pengar, för att erbjuda något du lätt kan fixa själv. Det är med släktforskning som med mat. Hemlagat är bäst.

Dessa sidor har två förutsättningar:

a) Du vet inget om hur man forskar.
b) Gratis är gott.

Eftersom jag inte vet hur mycket du kan i ämnet så börjar jag från början. Kanske kommer jag att berätta det du redan vet. Men hellre det än att jag dyker rakt in i ämnet och blir helt obegriplig för vissa läsare.

Precis som när man snickrar en stol eller spelar in en CD-skiva eller lagar mat, så behöver man verktyg när man forskar. Detta kan vara så enkelt som en vaxduksbok och en blyertspenna. Det kan också vara mängder av program och abonnemang, prenumerationer och medlemskap i flera släktforskningsförbund. I denna serie ska vi lägga oss mitt emellan utifrån tanken att det ska vara gratis och med "gratis" menar jag verkligen gratis. Inga provperioder, inga testprogram och inga fria medlemskap som ska locka dig till att betala abonnemangsavgifter.
Det är också en lite testbana. Hur långt kan man komma, utan att betala ett öre? Vi får se var vi hamnar.

I nästa avsnitt ska vi se på de verktyg vi behöver. Till att börja med blir det Riksarkivet, Gramps och Family Search. Vad detta innebär kommer jag att förklara i nästa inlägg.

Ha det bra och glöm inte att köpa blommor åt såväl levande som döda släktingar.

Mormonska familjeträd

Hej på dig Nu har vi tittat på kyrkböckerna via Riksarkivet och vi har sett hur man hantera uppgifter via Gramps. Nu är det dag att titta ...